Kalabaliken i butiken

Dagen tillbringades med min kära syster och vår mor.
Isammanlagt fem timmar gick vi. Jag är ordentligt utmattad nu.
Vi gick över västerbron, till st:eriksplan där jag inhandlade buffy sesång 3. Vilket visade sig vara ett stort misstag. Den är nämligen regionsskyddad så jag kan inte titta på den på dvdspelaren.
Men för 150 kr kan jag stå ut med att titta på den på datorn, eller om det funkar med playstation. Köpte också buffy sesång två, för ett betydligt högre och tillsynes orimligt pris. Men eftersom jag är så äckligt bortskämd, betalade min mor en stor del av den (vill bara poäntera att hon promt skulle göra det, trost mina invändelser. Det var alltså inte jag som begärde det av henne. Riktigt så bortskämd är jag inte, får stora skuldkännslor bara jag får 20 kr av mina föräldrar. Så nu har jag berättat det : ) ). Men jag kan ju i alla fall se den. Funderar på att lämna tillbaka den andra, men 150 kr är inte speciellt mycket pengar.

Vi fortsatte vår vandring vidare mot staden via sveavägen, där vi stannade och åt på mongolian bbq. Supergott som alltid! Och ett extra plus för den gulliga kinesiska popmusiken som spelades på svag volym ur högtalarsystemet.

Jag har nu även hittat lite plagg som ska inhandlas inför festivalsommarens äventyr.
Det blir mycket American Apparell, eller något i den stilen (det är rätt dyrt där!).

Vi var även på bio och såg "the Haunting" som var förvånsvärt bra, och hur läskig som helst. Huvudrollen spelades av en ung kille (runt 18 år) som var otroligt bra. Även "spökpojken" ( inte stereotyp spökpojke a la japansk skräck, utan mer 1800-tals 17 åring, med brunt hår och blå ögon med ett svårt förflutet (ja jag blev kär)) var hur bra som helst, han sa nästan inte ett ord i hela filmen, men vilket kroppsspråk! Nu ska jag bara tillägga att jag, trots att jag inte blundade, inte har en riktig helhet av filmen som faktiskt ändå var rätt klychberikad. Det var ju läskigt, fokuset låg där mest hela tiden! Men stundtals kändes det verkligen i hela kroppen, av annat än rädsla. Och det var läskigt som attan! Så för att sammanfatta: Värt att se för bra skådespelarinsatser (av i stortsätt alla utom mamman) och för en läskig, bra och gripande handling (den stora twisten var superbra!). Sen ballade det ur lite då och då och gick in i klyschfällorna (mycket var musikens fel faktiskt). Men den var absolut sevärd!

Nu sitter jag och lyssnar på lite pianokonsterter av chopin och filosoferar om livets alla mysterier.
Måste hitta en hobby eller något liknande, känner att jag behöver vara lite kreativ. Men jag kanske ska lägga fokus på musiken istället? Kan ju vara bra att göra det, med tanke på att jag verkligen inte har någon som helst inspiration för tillfället. Ska kanske försöka hitta något att tänka på medan jag spelar, något som inte för kännslorna in på fel banor. Men det är svårt. Jag ska nog låta det komma naturligt till mig, tror inte det är något man ska söka efter direkt. Det blir nog bara jobbigt då.

Nu blir det nördning av buffy.

Ha en fortsatt fin kväll!