What good is sitting alone in your room?

Come hear the music play!

Men det är just det. Jag är så trött på musik. Så jävla trött. På allt.
Mitt finger sveper över ipoden. Nästa låt, nästa låt, nej inte den, nästa. Nästa.
Den stannar ibland, men ångrar sig sedan och byter igen. Eller så blir den en låt och sen upprepas proceduren. Om och om igen.

Jag vet inte vad som hänt riktigt. Det är inte så att jag inte tycker om musik, för det gör jag. Och det är inte heller det att jag inte lyssnar alls, för det gör jag. Konstant, alltid, hela tiden. Det är bara det att jag inte känner så mycket när jag lyssnar längre. Jag kan höra en grym låt och tänka "jo men den var ju nice..." och sen är det inte mer med det. Det blir aldrig dehär wow-känslan längre, när man känner att det här är riktigt, riktigt bra. När man får det där suget i magen och trycket över bröstet. Som om någon försiktigt drog i ens hjärta med ett snöre, som för att säga "Kom, lyssna".

Men så blir det inte längre. Ytterst lite musik får mig att känna sådär, och då är det oftast nostalgi inblandat så då gills det inte riktigt.

Så jag vet inte om det blir någon P&L för mig i år. Känner mig inte pepp alls. Gjorde en spotify-lista med alla de band som ska dit (de utländska i alla fall) men inget lockade särkillt. Det var bra, men inte så bra. Inte 1.645 kr-bra.
(vid vägen: är det bara min nuvarande musikcynism, eller är det rätt ovärda band i år???)

Jag kanske åker en dag, för att se Patti. Men jag vet inte. Fortfarande mycket pengar. Åker hellre till Köpenhamn eller Paris och strosar runt, insuper kulturen, kanske fikar lite. Eller stoppar lite extra i plånboken till London.

Det är ju mycket mer med festival som är kul. Vänner, festivalandan och så (INTE campingen med 100 grader varmt tält, ryggont och bihåleinflamation!). Men jag vet inte.

Förövrigt är det inte bara festivalpeppen som drabbas av detta, utan hela mitt liv. Det suger att inte känna nått när man lyssnar musik. Inte kan man lugnas av någons stämma eller ett melankoliskt pianospel i moll när man mår lite sådär. Inte heller kan man glädjas av glad, sprallig pop en solig dag (var tog dem vägen förresten?).


Bläh och Usch!

Jag skyller allt på musiklinjen.

(om allt fungerar som det brukar med mig, så kommer jag när jag lyssnar på något senare idag känna så det står härligt till och hitta en mängd artister och låtar som faller mig i smaken sådär extra. Och bara för jag skrev detta så kommer det nog inte bli så.)